Men trots att vi kan vilja bli fria i sinnet, klarsynta och fridsamma upptäcker man att det kräver ett offer. Att verkligen släppa de föreställningar och förhållningssätt som ligger djupt i vägen, det blir en brottningsmatch med det bekväma egot. Det är det enklaste av det enklaste att vara fri, bara vi kan genomskåda hur vi skapar ofriheten. Vi kan i det oändliga utforska och bli mer medvetna om livets innehåll, lära oss att förhålla oss till ditt och datt, men friheten kommer då vi även kan släppa in lite mer rymd och vila i livets outgrundliga seende medvetenhet.
Jag upptäckte också hur mycket jag hittills släppt, hur fri och exponerad jag ändå kan vara utan att behöva skydda eller förklara. Det underbaraste ögonblicken är i alla fall jag exponeras för livet fullt, känner av mitt hjärta och själ. Denna skörhet, som är så ljuvlig och gör oss fyllda av förundran när vi känner livets stora skönhet och stillhet växa inombords. Jag inspireras också av citatet nedan, som så väl beskriver detta allmänmänskliga men även förklarar ett buddhistiskt begrepp.
"Om vi skulle fråga Buddha,"Vad är bodhichitta?"han kan säga oss att detta ord är lättare att förstå än att översätta. Chitta: "sinne" och även "hjärta" eller "inställning." Bodhi betyder "uppvaknad", "upplyst" eller "fullständigt öppen." Ibland kalls det helt öppna hjärtat och sinnet av bodhichitta, en "soft spot", en plats som är sårbar och mjuk som ett öppet sår. Detta jämställs, delvis med vår förmåga att älska. Även den grymmaste har denna mjuka plats. Även de mest aggressiva djur älskar sin avkomma. Som Trungpa Rinpoche uttryckte det, "Alla kan älska något, även om det endast är tortillas." - Pema Chodrön
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar