Medveten avkoppling och accepterande närvaro - två sätt att slappna av på semestern.

Det är semestertider och gott om tillfällen att slappna av kan man tycka. Men jag kan ibland känna att det är lättare sagt än gjort. Vi har ju ofta både förhoppningar om vila och ambitioner med semesterprojekt också. Att bara vara, varva ner kan tom kännas utmanande. Då ska den där väggen målas, eller bryggan lagas, vi vill ta hand om gästerna som kommit, tvätta och packa för hela familjen inför utlandsresan, motionera lite mera eller segla Gotland runt eller… hur gör man för att också kunna få den där härliga avslappningen som man längtar efter?

Det finns förstås knep, här kan du läsa om två sätt att lära sig avkoppling via medveten närvaro i kroppen. Först och främst via att vara medveten om känslan i kroppen. Så passa på att sätta dig och meditera, eller bara fokusera på kroppen och känslan i kroppen i när du ligger på solmadrassen.

Det finns här två olika nivåer som vi kan slappna av på. Avslappning ”uppifrån och ner” samt ”botten-upp” (Jag syftar här inte på den vanligaste men något kortsiktiga metoden där det också krävs en snaps). "Uppifrån och ned” hänvisar till vårt ”yt-medvetande”, "botten-upp" syftar på att lösa upp spänningar i det djupare omedvetna. "Uppifrån och ner"-avslappning ärvad de flesta tänker på när de tänker på avslappning. Det är frivillig avkoppling, som en progressiv avslappning där du gör en medveten ansträngning för att slappna av. När du sätter dig för att meditera eller lägger dig i sanden på stranden tex. kan du börja med att försöka vara så avspänd i kroppen som möjligt. Känn efter i kroppen om det finns spänningar här välj att och var, och medvetet låt den kroppsdelen slappna av. Jag brukar försöka få en övergripande känsla av avspänning i kroppen. Till exempel känna efter i axlarna om de dragit upp sig och är spända, så låter jag dem slappna av som en handling av medvetet avsikt. Denna form av avkoppling är verkligen hjälpsam men begränsad eftersom det finns vissa saker som du inte kan koppla bort avsiktligt, tex. den typ av intensiva känslor som uppstår när du stöter i tån. Du kan då inte bara koppla bort/av dessa smärtförnimmelser som pågår i din ömmande tå. Och hur svårt är det inte med känslorna som kommer med ett sårat ego? För den typen av fenomen, är det önskvärt att lära sig även andra knep för avkoppling som man kan kalla ”botten-upp”.

”Botten-upp” -avslappning behandlar spänningar som finns djupt inne i det undermedvetna och bortom förmågan att medvetet kunna kontrollera dem. Hur kan du slappna av spänningar som inte är inom din medveta kontroll? Genom att observera dem ”skickligt”. Med detta menas, via ökad medvetenhet i kroppen, och att inta en attityd av acceptans och tolerans, att ta emot och uppleva spänningen som den är och känns.”Botten-upp” avslappning är alltså en attityd. Du granskar spänningen mycket, mycket noga. Du får då mycket specifika upplevelser när det gäller läge, form, smak, graden av förändring i spänningsupplevelsen etc. Du får massor av information och insikt genom att liksom hålla ett tolerant, medvetet jämnmod kring och inuti spänningsmönstret. Detta spänningsmönster är en kanal in i det undermedvetna. Genom att lägga in ditt toleranta och bevittnande medvetande hjälper du denna omedvetna nivå i sinnet/kroppen att lösa upp de inre ”knutarna”. Ungefär som när en kärleksfull förälder tröstande håller ett spänt och stressat barn. Spänningen och detta stressmönster kommer att börja ”knyta upp sig” på egen hand.

Paradoxalt är det snabbaste sättet att nå mycket djup avslappning i sinne och kropp inte att försöka få en spänning att släppa, utan att stoppa den viljan. En tvingande attityd av att vilja det att släppa/låsa upp sig lägger istället in nya subtila lager av spänningar. För den riktigt djupa avslappningen, börjar du villigt att med tolererans betrakta spänningen på ett nyfiket, ömsint och skickligt sätt, dvs utan att vilja tvinga fram en avkoppling.

Utforska och prova dig fram i hängmattan eller på meditationskudden i sommar.