30 mars 2011

Varför bry sig om att bli medveten?

Meditation med klar intention transformerar vår hjärna och därmed våra responser på stimuli och påverkan. Medvetenheten frigörs från sinnesreaktiviteten då vi mediterar. Att fler och fler mediterar innebär att en enorm samlad kraft frigörs. Vårt seende vaknar och vi kan även frigöra oss från de inre föreställningar och sinnesbilderna som inte gynnar vår hälsa, vårt liv. Vi kan transformera sinnet. Men varför, varför skulle vi se det som meningsfullt?

Jag betraktar världsnyheterna och förundras över "medie-öga" som vi kan kika genom, tom se en direktsändning via en privat mobilkamera. Så visst märks det att vi alla är mer uppkopplade mot omvärlden. Det här måste påverka oss i grunden. Vi får närvara i realtid med många andra människors katastrofer och vardag över hela världen. Medie- och informationsmängden skapar en känsla av att vara delaktig, men också att aldrig få smälta något riktigt ordenligt. Jag känner många som tycker det är lyxigt att kunna eller tom våga "stänga av" TV, dator och mobiltelefoner en hel helg. För andra är det otänkbart eller innebär en isolering från "att delta i det som händer". Men hur ser vi på våra liv? Hur delaktig känner du dig egentligen? Hur mycket upplever du att du kan påverka ditt eget liv eller bidra till andra?
Jagupptagenheten verkar växa samtidigt ser vi våra nätverk och kontakter som mer viktiga än någonsin.  Materialismen verkar växa som kortsiktigt ideal, samtidigt blir fler och fler samtidigt uppmärksamma på vart den livsstilen verka leda på lång sikt. Jag upplever att det är lätt att fastna i sina egna "futtigheter" samtidigt behöver jag ju bry mig i det lilla också för att ge min egen vardag mening?

Mindfulness har blivit en populär väg att börja nysta i vad som orsakar stress och otillfredställelse. Vi vill må bättre än vi gör. Vi vill känna oss friskare, gladare och lyckligare. Lyssnade på Khenpo Konchok Rangdol, en tibetansk munk häromkvällen. Han talade om lycka. Att lycka och olycka uppstår i sinnet. Och att vi behöver förstå sinnet för att skapa mer lycka och mindre olycka. Verkligheten är som den är, det är hur vi uppfattar den och samspelar med den som gör oss lyckliga eller olyckliga. Han säger "alla har fortsutsättningarna att kunna bli tillfredställd med det liv vi har just nu". Men hur gör vi då, om vi bär på känslan av att ingenting riktigt räcker? Vi behöver se roten till detta. Vi behöver bli medvetna om det synsätt vi har som underminerar lycka.

Att bry sig och bidra till livet, till andra, är en väg till större tillfredställelse. Här talade han om "pure motivation" och att lägga sitt hjärta i sina handlingar sitt arbete. Detta berör mig mycket. Att använda sitt liv på ett meningsfullt vis.
Se här en kort buddhistisk undervisning med Thubten Chodron kring detta med Pure Motivation:

22 mars 2011

En djupt accepterande kärleksfullhet

Helgen har bjudit på viktiga insikter. Ett möte med en kärleksfull vän fick mig att se hur jag klandrat mig själv djupt för vissa händelser bakåt i tiden. Sorg låg kvar i hjärtat och behövde få släppas fri. Jag orkade nu se med ett mer ömsint öga, på mina och andras brister och tillkortakommanden. Med denna beröring kom lättnad och värme. Vi vill ju alla leva med kärlek och frid i sinnet. Meditation gör oss mer medvetna och kan hjälpa oss att se oss själva med insikt och försoning.
När vi kommer på kant med oss själva och livet så undergräver vi vår sinnesfrid, vi utvecklar stress och spändhet genom att döma ut oss själva och andra. 
Vi kan egentligen inte göra några radikala förändringar av mönster i våra liv, förrän vi börjar vilja se oss själva, bakom idealbilden, exakt som vi/du är nu. Så snart som du gör det, flödar förändringen naturligt. Du behöver inte tvinga dig till något, anstränga dig eller följa någon auktoritets råd. Det sker automatiskt som en naturlig och självklar förändring.
Men att öppna för detta ursprungliga seende är en ganska mäktig uppgift för oss.
Du behöver se vem du är, och hur du är utan illusioner, förställning, dömande eller motstånd. Du behöver se din plats i samhället och hur du fungerar som social varelse. Du behöver se ditt arbete och åtaganden till dina medmänniskor, och framför allt, ditt ansvar gentemot dig själv som ett individ i samspel med andra individer. Och slutligen, att se allt detta klart som en enhet, en oreducerbar helhet av inbördes relationer. Det låter komplext, och du kan behöva ge dig tålamod, men det kan också uppstå i ett enda ögonblick. Mental övning med meditation är utan konkurrens det sätt som hjälper dig att uppnå denna sorts förståelse och fridfull lycka.
Meditationen är till för att rena och befria sinnet. Den rensar de tankeprocesser och psykiska  konflikttillstånd, som girighet, hat och avundsjuka, som håller dig förslavad. Meditationen för in ett tillstånd av klarhet, frid och medvetenheten, ett tillstånd av koncentration och insikt, som löser upp slöjor av förnekelse.

Meditationen kallas ofta ”den stora läraren”. Dem tranformerar långsamt och säkert, samt lovar möjligheten att utveckla mer flexibilitet, tolerans, och barmhärtighet. Du kommer att börja förlåta, försonas och glömma. Du känner djup kärlek till andra, därför att du förstår dem, därför att du har förstått sig dig själv. Du har sett djupt in och sett din självillusion och dina egna mäniskliga brister, sett din egen mänsklighet och lärt dig förlåta och älska. När du känner medkänsla med dig själv, är medkänsla för andra automatisk. Att ha uppnått en djup överenskommelse med ditt liv och därmed världen, med en djup och accepterande kärlek.


9 mars 2011

Strutsbeteende eller gnagande världssamvete?

The most remarkable feature of this historical moment on Earth
is not that we are on the way to destroying the world
— we've actually been on the way for quite a while.
It is that we are beginning to wake up, as from a millennia-long sleep,
to a whole new relationship to our world, to ourselves and each other.
- Joanna Macy

VAD KAN VI GÖRA FÖR ATT BIDRA TILL EN VÄNDNING?


En av de viktigaste faktorerna är "en förändring i vårt medvetande". Inom begreppet "The Great Turning" ser man förändringen ske inom tre områden.
Ett, vi kan alltid protestera, försöka hindra det som fortgår som "business as usual". Detta bromsar i alla fall skadan. Två, vi kan forska, föreslå systemförändringar, påverka lagstiftning och informera och utbilda vitt, brett och djupt om detta. Men dessa strukturella alternativ kan inte slå rot och överleva utan det tredje steget, dvs. ett medvetandeskifte med djupt rotade värderingar som upprätthåller destrukturella stegen. Vi behöver grunda värderingar som speglar vad vi vill och hur vi förhåller oss till jorden och varandra. Detta kräver, med andra ord en djupgående förändring i vår uppfattning av verkligheten - och det skifte som ändå faktiskt pågår nu, både som en revolution i tänkandet och ett uppvaknande till en ny medvetenhet i vår själ och hjärta.

De insikter och erfarenheter som gör det möjligt för oss att göra denna förändring accelererar, och de tar många former. De uppstår som sorg och medkänsla för vår värld, genom att uppmärksamma lögnen i det  gamla paradigmet, när vi avslöjar vår isolerande individualism, det splittrade jaget. Det uppstår som glädje inför genombrott i det vetenskapliga tänkandet, och när reduktionism och materialism ger vika för belägg för ett levande universum. Och de uppstår i återkomsten av visdomstraditioner och påminner oss igen att vår värld är en mycket dyrbar helhet, värdig vördnad och service.

En av de många former för att vidga denna dimension är verkligen det ökade intresset för mindfulness, meditation och yoga som bevisligen förändrar vår perception på livet och hos många medför längtan efter en ny hållbar livsstil både för sin egen hälsa och för ett samhälle som är gynnsamt för natur och miljö. Andra former är: Omställningsrörelsen, l
evande systemteori, djupekologi, nyskapande spirituella grupperingar, engagerad buddhism och liknande strömningar i andra traditioner, shamanska traditioner, ekofeminism, ekopsykologi mfl.
De insikter vi gör i den tredje dimensionen av The Great Turning räddar oss från att ge vika för vare sig panik, förlamning eller förnekande. Det hjälper oss motstå frestelsen att sticka huvudet i sanden, slå på varandra, eller skylla ifrån oss ansvaret genom att leta efter syndabockar för att kunna ventilera vår rädsla och ilska.

(delar av texten fritt översatta från bl.a www.joannamacy.net)