Mindfulness på arbetsplatsen

Mindfulness kan hjälpa till att minska arbetsplatsstressen.

Människor som utövar mindfulness i arbetet rapporterar en förbättrad förmåga att kommunicera tydligt och kan bättre hantera sina reaktioner i stressande situationer. De rapporterar också en bättre förmåga att hantera arbetsplatskonflikter, bättre lagarbet och förmåga att "tänka utanför boxen" och i vissa fall ökad kreativitet. 

Att använda mindfulness på arbetsplatsen är till stor nytta för både företag och deras anställda. Mindfulness kan hjälpa företag att erbjuda en högre standard för kunderna också genom att utrusta sin personal med kompetens hantera sina dagliga utmaningar. Mindfulness kan hjälpa personalen i samspelet med chefer och kollegor i svåra situationer. Några minuter av mindfulness tillsammans i början av ett möte leder vanligtvis till bättre fokusering, tydligare kommunikation och bättre beslutsfattande. Team som praktiserar mindfulness, även bara för ett par minuter om dagen rapporterar förbättrat lagarbete och relationer i gruppen.

Den mest vanliga är att  ledare och chefer upplever sig behöva tillämpa och öva närvaro och ökad uppmärksamhet. Moderna företagsledare behöver nu anpassa sig till en global miljö med snabba förändringar. För att bli mer anpassningsbar och flexibel i den här miljön, måste ledare vänja sig vid att byta perspektiv att se världen med öppet sinne för att finna sätt att lyssna, leda, kommunicera och prova nya idéer kanske i helt nya kulturer.

Även om förnyelse hos en människa inte kan komma på beställning, kan kvaliteten i närvaro och villigheten att växa både inombords och utåt ske genom att praktisera mindfulness. Att odla uppmärksamhet och medvetenhet genom mindfulnessmeditation erbjuder ett nytt sätt för ledare och deras anställda att leva alla aspekter av sitt liv med en större känsla av skicklighet, kommunikation, öppenhet och balans.

Det nationella institutet förarbetarskydd och hälsa i USA uppskattar att stressrelaterade sjukdomar kostar företag omkring 200 miljarder dollar perår i ökad frånvaro, lågproduktivitet och förlusten avtalanger. mellan 70-90 % av sjukhusbesöken är kopplade till arbetsrelaterad stress. Denna jobbstress kan direkt kopplastill brist i produktivtet och förlustav konkurrensfördelar. I Storbritannien har man liknande siffror. Under 2008/09 uppskattades att 415 000 arbetare i Storbritannien, trodde att de upplevde stress i arbetet på en nivå som gjorde dem sjuka. I en undersökning 2009 om psykosociala arbetsförhållanden (PWC) visades att cirka 16,7% av alla arbetande individer trodde att deras arbete var mycket eller extremt stressande. Årligen verkar arbetsrelaterade psykiska problem i Storbritannien ligga på cirka 5.126 nya fall per år. Beräkningar visar att för självrapporterad arbetsrelaterad stress eller ångest stod depression för uppskattningsvis 11.400 tusen förlorade arbetsdagar i Storbritannien under 2008/09. 

Ett ökande antal företag använder mindfulness för att hantera arbetsplatsrelaterad stress. Alltmer överbelastade och överbelastade medarbetare använder mindfulness för att förbättra sin livskvalitet. Mindfulness har vissa högprofilerade företag som anhängare, tex. Pacific Investment Management, Apple Computer, Yahoo, Google, McKinsey, Deutsche Bank, Hughes Aircraft, Procter & Gamble, och Starbucks.

AstraZeneca Pharmaceuticals i USA erbjuder kurser mindfulnessmeditation och finansierar numera forskning och stödprogram mindfulness
I jämförelse med kostnaden för en arbetstagares ev sjukskrivning, är mindfulnesskurser relativt billiga, och kan hjälpa anställdas motivation och kraft att klara utmaningarna.

Källa: Health and Safety Executive(HSE) UK

Relaterade länkar:
YouTube: How Mindfulness Improves Business & Career.mov
YouTube: Meet Author of The Mindful Leader, Michael Carroll

Fem missförstånd kring mindfulness

Mindfulness(medveten närvaro) blir mer och mer populärt för varje dag, eftersom allt fler människor runt om i världen lockas till att lära sig ett medveten sätt att relatera till sina upplevelser, möjligheter och erfarenheter. Som alltid när vi vill  lära oss nya färdigheter är det bara naturligt att vi kliver in med våra föreställningar eller missuppfattningar, så kan även hända när det gäller mindfulnessmeditation, utan att vi är fullt medvetna om det.

Från min egen erfarenhet och av att arbeta med mindfulnessgrupper, har jag stött på de följande vanligaste missförstånden:

1. Mindfulness är avslappningsövningar som tar bort stress

Det kan komma som en överraskning för många att mindfulnessövningar inte primärt har syftet att ta bort stress från våra liv, eller skapa mer avslappning. Orden "Mindfulnessbaserad Stressreduktion" framkallar ofta en bild av en klass full av människor som utövar en avkopplingsövning eller guidad visualisering, som vanligen används för att bekämpa stress. Mindfulness "tar inte bort" stress, vi kan däremot lära oss att förhålla oss mer konstruktivt till det som orsakar stress och stressreaktioner. Vi kan lära oss nya sätt att möta situationer där stress uppstår. Mindfulness är heller inte synonymt med avkoppling. Dess huvudsakliga fokus är att lära sig att vara klar, vaken och närvarande med alla sinnestillstånd, oavsett om det upplevs spänt, upprört, avslappnat eller lugnt. Stressupplösning och avkoppling kommer som en biprodukt av en vanlig mindfulnessövning, men om vi koncentrerar oss på att få ett resultat=avslappnad samtidigt som man övar mindfulness, och använder förväntan och en målinriktade strategi kommer detta faktiskt att mer hindra oss att leva avslappnat i relation till nuet precis som det är.

2. Mindfulness innebär att ta bort tankar

Vi längtar efter mer sinnesfrid. Det är då mycket lockande att se mindfulness som en metod att driva bort alla (och framför allt obehaglig) tankar. Som människor är vi benägna att aktivt manipulera situationer med en önskan att få ett tillstånd av lycka och förnöjsamhet. På så sätt använder vi ofta ett förhållningssätt där vi skjuter bort oroande tankar eller obehagliga bilder, med en förhoppning om att detta kommer att ta bort smärtande orsakar.

I mindfulnessutövande, är förhållningssättet i stället fokuserat på att lära oss förmågan att märka tankarna utan att nödvändigtvis reagera eller interagera med dem, ej heller att sträva efter ett tomt sinne, där inga tankar är närvarande. Genom att se tankar när de uppstår och så småningom lösas upp, lär vi oss hur man hakar av sin uppmärksamhet och vår identifikation med dem. Detta skiljer sig från sträva efter att trycka bort tankar.

3. Mindfulness är något religiöst

Jon Kabat-Zinn som på 1970-talet utvecklade MBSR-programmet utifrån gamla yogiska och buddhistiska övningar arbetade mycket med att översätta dem till västerländska och icke-religiösa förhållanden. Dessa verktyg att arbeta med sinnet har dock hållits vid liv av en mångtusenårig oavbruten linje av meditationsutövare, passerat som levande erfarenhet och kunskap från lärare till elev. Jag själv känner en djup tacksamhet för alla de insatser och flit som dessa utövare har möjliggjort för oss andra att få tillgång till dessa kraftfulla metoder nu på 2000-talet. Att vara en mindfulnessutövare, kräver inte att bli knuten till någon religion, filosofi eller grupp. Mindfulnessmetoder (i alla fall de som utformats av Jon Kabat-Zinn) kan användas av alla människor, oavsett deras andliga eller religiösa bakgrund eller tro. I själva verket är mindfulness helt universiellt och finns i olika aspekter införlivat i alla kulturer.

4. Mindfulness är som gruppterapi

Mindfulness är en term som kan införlivas inom många olika områden i vårt samhälle, till exempel inom vård, utbildning, coaching, idrott eller psykoterapi. Det häpnadsväckande arbete många terapeuter och läkare gjort under de senaste 30 åren har åstadkommit med att föra in mindfulness i psykoterapi har lett till utvecklingen, av t.ex. mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Dialektisk beteendeterapi (DBT) och andra. Denna anslutning av mindfulness till psykoterapi är kanske en av anledningarna till varför vissa människor antar att mindfulnesskurser är som gruppterapi.

Det primära fokus för mindfulnesskurser (både MBSR och MBCT) är att lära sig mindfulnessfärdigheter i ett grupp-format där man kan utforska hindren och möjligheterna för sin egen meditationspraktik, få insikt i hur sinnet fungerar och dela erfarenheter av hur närvaroträning också påverkar andra människor i gruppen. Själva gruppen fungerar som kraftfullt supportsystem då deltagarna möter svårigheter i sitt utövande eller när de förlorar inspirationen. Det är annorlunda från en terapigrupp, där fokus är att utforska svåra teman tillsammans för att läka psykiska sår.

5. Mindfulness är ett "quick fix"

I tider av stress och påfrestning, tittar vi naturligt efter sätt (eller ett piller) att återfå balans och finna lättnad från smärta så fort som möjligt. Vi kan följa den "utslitna vägen" att bortse från en obehaglig känsla eller en tanke genom att ignorera, bekämpa eller tvångsmässigt idissla tankarna om det. Vi kan också titta efter en "teknik" för att hjälpa oss att bättre hantera den utmanande situation. I dessa svåra tider, kanske mindfulness kan verka som en trollstav, som utlovar en snabb och effektiv lindring av vår stress.

Vi vet via gedigen forskning att mindfulnessmeditation fungerar, men det är viktigt att närma sig detta med rätt attityd. Om vi till fullo vill kunna dra nytta av mindfulnessmeditation, är det bästa sättet är att anta ett långsiktigt perspektiv, snarare än vänta på omedelbara resultat.

Liksom att lära sig konsten att spela ett instrument, kommer vi att behöva tålamod, ansträngning, entusiasm och noggrannhet för att föra kroppen tillbaka till meditationskudden, leda uppmärksamheten tillbaka till nuet. Mindfulness är verkligen effektivt om vi praktiserar regelbundet över tid. Vi kan inte nog underskatta våra vanemönster av otålighet eller en målinriktad attityd som hindrar oss att bara kunna stanna upp och vara mitt i vår upplevelse nu, utan "investering", som är den sanna kärnan i mindfulness.

I upplevelsen av närvaro kommer med en frihet, friheten från att någon/något behöver fixas, eller ändras, eller att stunden behöver vara annorlunda än den är. Här, i detta medvetande kommer naturlig avslappning :)

Mindfulness bortom forskningen

Vi följer gärna expertutlåtanden och löften från auktoriteter. Men när det gäller mindfulness hamnar vi här i en paradox, eftersom vi behöver lära av andra med erfarenhet kan vi samtidigt missa kärnan i praktiserandet om vi lutar oss mot vad andra har erfarit. Det är viktigt, mycket spännande och ändamålsenligt med forskning. Men om vi kikar enbart på forskningsutsagor reducerar vi vägen som mindfulnessmeditation erbjuder, till ett åtråvärt resultat längre fram. I detta ligger vår tids sjukdom, att skjuta målet framför sig och att luta sig på omvärldens iakttagelser och kända experter. Det är ju just detta som mindfulness inte är. Mindfulness är den rena livsupplevelsen nu, inte ett resultat av forskning, någon teori eller något vi kan prestera oss till. Mindfulness är ursprungligen ett buddhistiskt begrepp och innebär i det sammanhanget vältrampade stigar till transformation av sinnet. Men Buddha var inte buddhist. Han var sin tids revolutionär, han utmanade etablissemanget och utforskade själv universella principer och detta kallade han vägen(dharma el. dhamma). Samma sak kan vi alla människor göra än idag, upptäcka vägen och  inspireras av alla som gått före, men följa sina egna fötter.

Bra artikel på detta tema:
Ed Halliwell journalist, författare till boken The Mindful Manifesto, skriver i en artikel "Mindfulness: Beyond the Science" och ifrågasätter om vetenskapliga studier, trots att de visar effekter av mindfulnessmeditation, kan göra den transformation som händer med så många som praktiserar rättvisa.
Läs hela artikeln på Mindful.org

Äventyr i nuet, barfota i gräset.

Mindfulness, att vara i nuets energi. Nuet är kopplat till det okända, "att inte veta" och om vi kan stå "nakna" i nuet då öppnar livet upp sin härlighet. Att gå barfota i det bleka vintertorra gräset känns som en bra parallell. Vi vet inte riktigt vad som väntar där att trampa på. Det känns nytt att gå utan skor igen och kan blir till ett litet hisnande äventyr. 

Mina skogspromenader påverkar mig ofta starkt och väcker skrivlusten. Jag har i dagarna yrvaken upptäckt ett nytt vägval i livet. När betydande steg nalkas kan upplevelsen av stor iver och ett stort hisnande i maggropen komma. Idag tog jag med mig något in från skogen som känns som en stor klarhet, men sen i ord inte är lika lättuggat. Och när jag började skriva så kom inte riktigt orden på det sätt jag hade tänkt (som om det nån gång gör det ;). Nåja det är bara en hop betraktelser och perspektiv samlade i nuet.

Nuet som vi upplever det kanske känns logiskt och linjärt om vi tänker på och sorterar intrycken efter våra givna  mallar. Men när vi bara betraktar varje ögonblick så ser vi att det inte finns några samband alls mellan det som observeras... fast vi vill så gärna se och skapa mönster... och vi gör det också hela tiden... fast i tanken... och det har ju ingenting att göra med det som uppstår och passerar i ögonblicket... för det har ju ganska lite med tanken att göra... fast när vi tänker på det så fastnar ju tanken där och sorterar in upplevelsen blixtsnabbt. Och vi vill se det så, annars faller bilden av vad vi vill se samman i varje stund, och för att inte känna detta så återupprättar vi världen igen av vår vilja att återskapa det vi är vana att förhålla oss till. Eftersom vi delar bilder av världen medvetet och omedvetet, så återskapar vi det vi vill se också tillsammans.
Synkronicitet tex. är då vi får känslan av samband och en aning om en omedveten känsla eller tanke bekräftad. Déjavu är också ett liknande fenomen. Vi upplever tidlösheten helt kort och därmed kan vi ligga före tanken med själva upplevelsen. Vi tolkar det som om vi upplever det en gång till. Detta är som det är, varken bra eller dåligt. Bara bra att genomlysa så att vi kan välja lite mer medvetet vad vi "tror på" eller känner att vi vill följa. Det kan verkligen vara en befriande känsla att släppa tvånget att etikettera upplevelserna, att de inte behöver dominera och därmed styra in oss i upprepning.

Att inte veta... här finns äventyret!

"Världens lyckligaste man" på TED.com

Han kallas "Världens lyckligaste man"! Enligt buddhistmunken och forskaren Matthieu Ricard är meditation en väg att förändra vår syn på omvärlden. Vi tycker ju ofta att om omvärlden skulle förändras så skulle allt bli bättre för oss. Men att ändra sin syn på sig själv, på sina egna vanor, är inte ett lika stort jobb. "Vill du vända världen" fördjupa då din relation till mindfulness och meditation, och förkovra dig tex. i Matthieu Ricards nyligen översatta bok "Varför meditera?" som är utmärkt läsning. Han förklarar det positiva med meditation såväl som exempel på hur vi kan gå till väga på olika vis. Vi kan förändras, forskning visar att hjärnan omstruktureras av meditation. Och vi kan utveckla våra inre egenskaper och även öka vår medkänsla med andra. Matthieu Ricard är även involverad i Mind & Life Institute, som bygger broar mellan kontemplativa traditioner och modern forskning. Läs ett nyhetsbrev med intervju av honom HÄR

Hör och se honom på TED: Matthieu Ricard on the habits of happiness Video!

Medkänsla gör Google's framgång? | Video on TED.com

Medkänsla som faktor för växande verksamhet. Titta på filmen och bli inspirerad av denna från början idéburna organisation som byggdes av gräsrötterna och självorganiserande team.
Länk: Chade-Meng Tan: Everyday compassion at Google Video on TED.com
Det han berättar ger ett hoppfullt perspektiv, för med medkänsla som grundvärdering finner vi en absolut större tillfredställelse och är detta byggstenarna i en verksamhet så kan vilken grupp människor som helst lyfta sin arbetsmiljö och samarbets förmåga till nyahöjder, vilket definitivt gynnar verksamheten.
Kan de så kan vi, eller hur :)

Ett indras nät av kärlek!