Yoga har blivit en folkrörelse, mindfulness en fluga. Minns tillbaka då jag som yngre smög med att jag mediterade. Nästan varje gång jag berättade för någon blev gensvaret en lite överlägsen "flumstämpel". Men jag mådde så bra av meditationen, så jag fortsatte. Upplevde att jag kunde påverka mitt eget välbefinnande!
En andlig mästare frågade mig en gång: "Aha, du mediterar. Men vet du varför?" Bara den lilla frågan väckte ett gensvar av glädje och övertygelse. För jag visste... och den frågan lever sen kvar i allt... aha nu gör jag detta...vet jag varför? Stannar jag upp så känner direkt i kroppen om de små stegen leder i den riktning jag önskar eller inte. Vad är syftet? Att bära sitt syfte levande inombords är som en inre kompass att använda i olika val.
Vi kan hitta mer sinnesbalans och frihet inombords. Det är en fantastiskt spännande resa att göra.
Varför inte ge vår kropp och sinne en chans och vänd dig inombords en stund?
Många hindras av skuld eller "brist på tid". Får jag "tänka på mig själv" när världen står i brand(i alla fall i Nordafrika).
I brist på möjligheter att praktiskt hjälpa dem som lider mer än jag eller strider för sin frihet, kan vi börja med att skapa fred i våra egna hjärtan. Mindfulness kan även kallas heartfulness. Vi är alla ett enda stort medvetande.
Det jag önskar för mig själv kan jag samtidigt önska för alla andra.
Den enande kraften bor i hjärtat. Med om-tanke växer den och sprids i våra handlingar.
Denna känsla hjälper mig både när jag är stark och om jag tappar modet.
Hittade ännu en fin artikel som beskriver sen senaste forskningen om meditation. "A Little Meditation Goes a Long Way" - beskriver studien som visar stark evidens på att meditation kan skapa omstruktureringar i hjärnan.
http://www.yesmagazine.org/happiness/a-little-meditation-goes-a-long-way