1 september 2011

Glädjen med meditation?

”Det finns inte tid till att ta livet med ro.” Det hör jag ofta många säga till sig själv som ett sannings-mantra. Men är det verkligen sant? Är inte livsupplevelsen kopplad till det egna beteendet och en rad beslut som tidigare tagits? Varför är man då inte nöjd med sina egna beslut? Vi kastar ur oss fraser som denna, för vi inte orkare eller vill slippa ta ansvar för situationen. Vi skyller på tiden, tidsandan och omständigheterna och rusar på och hoppas att något förändras imorgon. Vi är så programmerade att vi inte ens hinner reflektera över vad några små förändringar i schemat skulle kunna ge för att uppleva livet väldigt annorlunda. När jag rest i fattiga länder, där människor har det existentiellt mer utmanande än vi oftast har, så slås jag av hur mycket glädje och generositet jag ändå möter i människorna. Då påminns jag om min varande-grund, att glädjen finns där. Precis som solen alltid lyser bakom molnen.

Detta lär sig mina mindfulnesselever.  De har utmanat sina ”vanemonster” och vågar prova några minuters perspektivskifte varje dag. Med tanke på hur de beskriver sina utmaningar är de verkligen hjältar som ger sig ut på okänd mark. De vågar äventyret, att leta upp sin glädje, frid och energi. Att göra anspråk på livets goda igen, trots vardagens omständigheter.

Närvaro är i ropet. Att stanna upp kräver vakenhet, att förändra vanor behöver ännu lite mer av mod och motivation. Att öva sig kan vara det mest effektiva. Mindfulnessmeditation innebär ju nu inte att sträva eller anstränga sig. Ändå är det många som upplever det svårt att motivera sig till ett regelbundet utövande. Vi provoceras av att inte göra något,om så bara för en stund. Vi tror här att meditation är något man gör, som tar min dyrbara tid.  Ändå vittnar meditatörer som praktiserar regelbundet om att deras praktiserande ger dem sinnefrid, glädje, hälsa och ett nytt livsinnehåll. Nu kommer även forskning som börjar visa att vi oformar hjärnan och påverkar hälsan i grunden med hjälp av meditation. Vi står inför en kollektiv revolution, en möjlighet för oss att leva mer fullt och glädjerikt.

Låt oss då undersöka vilken roll glädje kan ha i daglig meditationspraktik. Vad är nycklarna för att finna glädje i meditation? Jo, glädje är en naturlig följd av att vara närvarande och upptäcka sinnets natur. Glädje i meditation är även lyckan i frånvaron av ansträngning. Lättheten i att betrakta det fruktlösa i att försöka, att släppa taget om att något måste ske eller göras. I den stora rymden i varandet, kan vi se klarare hur präglingen att det ska kännas eller vara annorlunda ständigt grumlar vårt nu. Vi lider djupt av att vi vill bli eller känna något annat än det som är, och hoppet att något ska sker genomsyrar sinnet. Detta som ser allt detta, detta är allt som kan vara, och kan vara engagerat i nuet. Allt annat är upprepning av prägling i samma banor och som förstärker strömmen av det villkorade livet, och våra mönster som binder oss vid tidens gång. Ser vi detta klart, väcks spontant en lättnad, en glädje över att möjligheterna är annorlunda och flera än vi föreställt oss.

Glädje är inte ett resultat i sig, utan något helt och fullständigt i sig självt. Är jag glad så är jag glad, varken mer eller mindre just då. Vi kan ändå se att meditationsutövande medför ökad upplevelse av glädje. Den glädje som det är att helt enkelt vara närvarande och delaktig i ögonblicket.

Förvisso är observerandet av sinnet inte något trivialt, det kan verkligen vara mödosamt och utmanande men trots detta ändå glädjebringande.  Perioder av lättheten att bara vara, varvas med upplevelser av kamp och flykt från stunden. Den djupare glädjen träder fram då styrkan i närvaron ”besegrar” vanemässiga tankemönster och reaktioner och vi upplever oss då inte som offer för känslomässiga kast och tankedramer i lika stor utsträckning. Observerandet av sinnet här och nu blir något vi börjar glädjas åt och intressera oss för. Meditationsvanan blir mer och mer berikande för oss.
Kan man då uppleva meditation njutbart eller meningsfullt? Ja, om vi talar om njutningen att uppleva det öppna rena ögonblicket. Som alla meditatörer vet, så är övningen också utmanande, särskilt om vi har förväntningar och krav på resultat. Glädjen kommer om du bejakar att sitta regelbundet, men lyser med sin frånvaro om du gör motstånd mot själva utövandet eller upplevelserna. Glädje bär på mening som en inbyggd självklarhet. Det är varken meningsfullt eller meningslöst att vara närvarande eftersom det är vår natur och något självklart vi inte behöver förklara för oss själva. Vi upplever att vi redan har allt vi behöver.

8 augusti 2011

Vilket budskap ger du dig själv?

Vi kan lära oss så mycket om vilka budskap vi kommunicerar till oss själva genom att vara uppmärksamma och närvarande med känslorna vi upplever i nuet. Tex. när du tänker på något du inte tycker om så får du en "negativ" känslorespons. När du tänker på något du gillar så får du en "positiv" känslorespons. Om du tänker nedsättande om dig själv, dina prestationer eller ett beteende så reagerar du med en "negativ" känsla. Detta kan skapa omedvetna reaktionsmönster som verkligen underminerar ditt välbefinnande. Jag menar inte att du ska sluta göra förnuftiga bedömningar som kan hjälpa till att utveckla dina förmågor. Det jag menar här är att ge akt på onödig nedsättande kommunikation som lägger krokben för lusten att lära och anstränga sig att växa och även i dina relationer till andra.

Jag började utforska min egen inre kommunikation för ett antal år sedan. Märkte att jag slentrianmässigt kommenterade mig själv negativt även när jag gjorde små oförargliga misstag genom att säga tex."Åh så dum jag är" eller "Gud vad klantig jag är" osv. Men var det sant att jag var dum eller klantig? Oavsett sanningshalten så kritiserade jag mig själv med nedsättande ord på ett negativt sätt. Och resultatet blev att luften gick ur och jag också kände mig sämre än jag skulle gjort om jag hade sagt något mer medkännande eller tom. uppmuntrande som "Hoppsan, där har jag mer att lära" eller "Jag får visst pröva ett annat sätt". Att se och kunna vända detta kändes verkligen som en seger för mig. Samma sak händer när vi tänker negativt om andra. Vi förknippar en negativ känsla med ett beteende eller egenskaper vi inte gillar hos en person vi möter. Detta kan komma att färga både relationen och kommunikationen generellt om vi inte blir medvetna om detta. Ofta kan det bli riktigt trassligt för oss när vi inte är medvetna om vilka budskap vi ger oss själva. Om man gör som jag gjorde, går omkring och säger till sig själv "jag är dum" kan det få konsekvenser. Jag blev mån om att inte känna mig dum, och undvika att situationer som kunde riskera att jag upplevde mig dum.

Jag blev nu botad från detta på en av mina första meditationsretreater. En av de första dagarna ställde jag en fråga till läraren om hur jag kunde bemöta en svår upplevelse jag hade i meditationerna. Hon såg bestämt på mig och sa "Du som hållit på så länge, och du vet inte hur du ska bemöta detta?" (Hon måste ha blandat ihop mig med någon annan, för jag var ju nybörjare.) Jag blev helt stum, reagerade med skam, eftersom jag ju "borde" ha vetat detta, jag kände mig sååå dum. Jag låg en hel natt och skämdes, både för att jag kände mig dum och för att det verkade ju vara "sant" också. Sen började jag plötsligt "vakna". Läraren hade verkligen omedvetet speglat hur jag brukade kommunicerar till mig själv därför blev lidandet dubbelt hårt. Plötsligt kände jag mig stark, kände medkänsla med mig själv som velat lära men bemöttes av nedlåtenhet. Lärarens arrogans spädde ju på min egen självkritik. Jag såg att mina inre nedsättande budskap aldrig hjälpt utan stjälpt mitt självförtroende istället. Detta är som ju alla förstår oerhört begränsande att omedvetet gå omkring och försöka skydda sig på det sättet.

Vi har alla olika omedvetna vanemönster som skyddar oss från att "må dåligt" i onödan. Samtidigt tror vi på budskapen vi säger till oss själva (kanske vi också fått budskap det från omgivningen, i familjen eller skolan tex.) och därför tror vi på att vi förtjänar detta lidande. Budskapen har gjort oss till dem vi anser oss vara, som en identitet. Medvetenheten om budskapen gör oss fria att välja. Det samma gäller positiva budskap, som ju skapar bättre förutsättningar, men är vi omedvetna kan även dessa begränsa oss om vi tex. alltid tror att vi måste få positiv feedback, vara "duktiga" eller "glada" för att må bra eller ge omgivningen det vi tror den behöver.
En mammaledig deltagare på en mindfulnesskurs upptäckte att den irritation och stress hon byggde upp på dagarna berodde på att hon inte lyssnade på sina grundläggande behov. Hon tog tex. sällan paus för att äta eller gå på toaletten, istället hon såg till barnens behov strots att kroppen signalerade panik för att den var hungrig och kissnödig. Detta byggde upp fysiska spänningar, trötthet och skuldkänslor för tålamodet med barnen blev lidande. Vilken lättnad hon upplevde när hon såg att paniken i kroppen var en "god" signal som ville hjälpa henne att se  och välja att äta och tömma blåsan.

Känslor är bara, de är varken bra eller dåliga, de ger information om vad vi behöver, vad vi kan välja för att nå harmoni eller konflikt. Så även en negativt laddad känsla ger oss värdefull information. Men lyssnar vi inte så skruvas volymen upp och vi skuldbelägger känslorna istället för det som orsakar dem. Som vanemässiga beteenden, budskap eller tankar som är skadlig för oss. Det är väl trösterikt att veta att varje gång du är medvetet närvarande med känslor som tex. skam, rädsla eller osäkerhet, har du din chans att släppa ett gammalt vanemönster som direkt vill styra dig till falsk trygghet och komfort. Alla dessa studier i magnetröntgenmaskiner och de där man sätter elektroder på huvudet och mäter hur hjärnan reagerar vid meditation - visar varje gång att om vi bara vågar stanna, känna och betrakta det tillstånd vi är i och vågar prova något nytt och oprövat, öppnar du upp nya vägar i hjärnan.

Meditation hjälper oss att stilla sinnet och därmed bättre kunna uppfatta vår inre vanekommunikation, de känslor som väcks och konsekvenserna av detta om vi inte lyssnar. Så stanna upp en stund, ta några medvetna andetag, och lyssna till den inre kommunikationen. Väg budskapen på guldvåg, välj ut och uppskatta de vackraste av de dem som du vill ska påverka ditt liv. Att våga öppna oss inåt och se, känna med och lära om oss själva är den största vackraste gåva vi kan ge oss själva. Vi behöver inte vara mer eller mindre än dem vi är just nu, endast följa oss själva på vägen, och steg för steg lyssna och lära.

1 augusti 2011

Gå närvarande från solen till kontorsstolen!

Det är ju fortfarande sommar. Men semestern är ändå förbi för många. Vi vill ju gärna behålla något av värmen och mjukheten i sinne och kropp så länge som möjligt. Hur behåller vi lugn och fria vindar i sinnet? Ofta tar det upp till en vecka att varva ner, sen behöver vi varva upp klokt också. Övergången från semesterledigheten till att ta tag i arbetsuppgifterna och byta till kontorsmiljö är påtaglig även för mig som ju ändå arbetar med att lära ut mindfulness till andra, och som själv praktiserar mycket. Arbetsrollen kräver ett annat sorts fokus, koncentration och beslut än ledighetens miljöer och roller. Jag ställer nog om tempo rejält och det kan om jag inte skulle ha övat närvaron kunna sätta sig som spänningar i kroppen och påverka både humör och tankar på sikt.

Men det är inte alltid självklart eller förenligt med en företagskulturs eller vissa arbetsplatsers synsätt på hur vi bör relatera till tidsanvändningen och arbetsbördan. Det finns ju fortfarande de som verkligen ifrågasätter om vi behöver träna på medveten närvaro (mindfulness) i arbetslivet. Man kan vara fullt medveten om fördelarna, men ändå falla in i sina gamla beteendemönster eller en grupps arbetssätt. Det kan finnas en rädsla av att allt ska stanna av, att tid går till spillo osv. Argumenten för fördelarna med medveten närvaro är oräkneliga men som individer kan vi känna det som att gå i kraftig motvind om vi hävdar rätten att då och då vill ta oss 3 minuters stillhet. Även om vi vet att det gör oss mer effektiva på vår arbetsplats. Men gräver vi lite där vi står så kan man krasst konstatera att konsekvenserna av bristande reflektion och stress visar sig ha kostsamma konsekvenser både för individen, ledarskapet och företaget och att dessa faktiskt går att förebygga och reducera med just denna typ av medvetenhet.

Det finns nu mycket forskning och bl a visar vad regelbundet mindfulnessutövande kan ge:
·         Stressreduktion och minskade fysiska såväl som psykologiska stressymptom
·         Ökande klarhet i tänkandet, ökad energi och livslust
·         Förbättrad förmåga till komplex problemlösning och beslutsfattande
·         Växande förmåga till ledarskap
·         Ökad emotionell intelligens, minskad känslomässig stress
·         Balanserat humör och bättre immunförsvar

Författaren och psykologen Elisha Goldstein täcker in mycket av dessa fördelar i artikeln ”Mindfulness, Work and You!”  http://mindful.org/at-work/in-the-workplace/mindfulness-work-and-you  Han förklarar hur vi kan få mer uppmärksamhet för våra liv och ger följande åtta enkla tips att öka medvetenhet du kan använda före, under och efter arbetet:

1.      Precis innan arbetsdagen börjar, något sakta ner när du går till bilen/bussen, känn efter i din kropp om du märker någon spänning. - Prova att slappna av där, mjuka upp det.
2.      Försök köra till jobbet lite långsammare idag och låt rött ljus vara påminnelser om att bara märka hur din andning känns i kroppen.
3.      När du går till ditt jobb, andas in och ut med vart tredje steg. - Lägg märke till känslan av att gå, det tog dig över ett år att lära dig att göra detta.
4.     Om du sitter vid ett skrivbord, ta några andetag innan du tittar i datorn för e-post eller uppdateringar.
5.     Om möjligt, kanske en gång i veckan, ät en måltid själv i tystnad, prova äta lite långsammare och verkligen ställa in dig på att känna smakerna medan du äter.
6.     När du går från jobbet tillbaka till bilen från jobbet, till bussen etc, öva att känna efter, på samma sätt som när du var på väg på morgonen.
7.     Det finns ingen anledning att skynda, kör lite långsammare och experimentera med nya radiostationer osv, kanske reflektera över vad du faktiskt gjort under din dag. Vad var positivt, vad skulle du kunna göra bättre?
8.     När du kommer hem, ta några minuter i bilen/bussen etc. och håll andan för ett tag, märk om din kropp är spänd någon stans, och i så fall försöka mjuka upp dessa muskler genom att andas in och ut ur dem, med medvetenhet, och bara sen låta dem vara.

Det finns ju många synpunkter kring detta, men min känsla är att om tillräckligt många börjar känna fördelarna och praktisera medveten närvaro för sin egen skull, så är det bara är en tidsfråga innan denna typ av medvetenhet blir en stor faktor för lönsamheten, konkurrensen om kompetenser, arbetskraft och i kraven på arbetsmiljön.

21 juli 2011

Medveten avkoppling och accepterande närvaro - två sätt att slappna av på semestern.

Det är semestertider och gott om tillfällen att slappna av kan man tycka. Men jag kan ibland känna att det är lättare sagt än gjort. Vi har ju ofta både förhoppningar om vila och ambitioner med semesterprojekt också. Att bara vara, varva ner kan tom kännas utmanande. Då ska den där väggen målas, eller bryggan lagas, vi vill ta hand om gästerna som kommit, tvätta och packa för hela familjen inför utlandsresan, motionera lite mera eller segla Gotland runt eller… hur gör man för att också kunna få den där härliga avslappningen som man längtar efter?
Det finns förstås knep, här kan du läsa om två sätt att lära sig avkoppling via medveten närvaro i kroppen. Först och främst via att vara medveten om känslan i kroppen. Så passa på att sätta dig och meditera, eller bara fokusera på kroppen och känslan i kroppen i när du ligger på solmadrassen.

Det finns här två olika nivåer som vi kan slappna av på. Avslappning ”uppifrån och ner” samt ”botten-upp” (Jag syftar här inte på den vanligaste men något kortsiktiga metoden där det också krävs en snaps). "Uppifrån och ned” hänvisar till vårt ”yt-medvetande”, "botten-upp" syftar på att lösa upp spänningar i det djupare omedvetna. "Uppifrån och ner"-avslappning ärvad de flesta tänker på när de tänker på avslappning. Det är frivillig avkoppling, som en progressiv avslappning där du gör en medveten ansträngning för att slappna av. När du sätter dig för att meditera eller lägger dig i sanden på stranden tex. kan du börja med att försöka vara så avspänd i kroppen som möjligt. Känn efter i kroppen om det finns spänningar här välj att och var, och medvetet låt den kroppsdelen slappna av. Jag brukar försöka få en övergripande känsla av avspänning i kroppen. Till exempel känna efter i axlarna om de dragit upp sig och är spända, så låter jag dem slappna av som en handling av medvetet avsikt. Denna form av avkoppling är verkligen hjälpsam men begränsad eftersom det finns vissa saker som du inte kan koppla bort avsiktligt, tex. den typ av intensiva känslor som uppstår när du stöter i tån. Du kan då inte bara koppla bort/av dessa smärtförnimmelser som pågår i din ömmande tå. Och hur svårt är det inte med känslorna som kommer med ett sårat ego? För den typen av fenomen, är det önskvärt att lära sig även andra knep för avkoppling som man kan kalla ”botten-upp”.

Botten-upp” -avslappning behandlar spänningar som finns djupt inne i det undermedvetna och bortom förmågan att medvetet kunna kontrollera dem.
Hur kan du slappna av spänningar som inte är inom din medveta kontroll? Genom att observera dem ”skickligt”. Med detta menas, via ökad medvetenhet i kroppen, och att inta en attityd av acceptans och tolerans, att ta emot och uppleva spänningen som den är och känns.”Botten-upp” avslappning är alltså en attityd. Du granskar spänningen mycket, mycket noga. Du får då mycket specifika upplevelser när det gäller läge, form, smak, graden av förändring i spänningsupplevelsen etc. Du får massor av information och insikt genom att liksom hålla ett tolerant, medvetet jämnmod kring och inuti spänningsmönstret. Detta spänningsmönster är en kanal in i det undermedvetna. Genom att lägga in ditt toleranta och bevittnande medvetande hjälper du denna omedvetna nivå i sinnet/kroppen att lösa upp de inre ”knutarna”. Ungefär som när en kärleksfull förälder tröstande håller ett spänt och stressat barn. Spänningen och detta stressmönster kommer att börja ”knyta upp sig” på egen hand.

Paradoxalt är det snabbaste sättet att nå mycket djup avslappning i sinne och kropp inte att försöka få en spänning att släppa, utan att stoppa den viljan. En tvingande attityd av att vilja det att släppa/låsa upp sig lägger istället in nya subtila lager av spänningar. För den riktigt djupa avslappningen, börjar du villigt att med tolererans betrakta spänningen på ett nyfiket, ömsint och skickligt sätt, dvs utan att vilja tvinga fram en avkoppling.

Utforska och prova dig fram i hängmattan eller på meditationskudden i sommar.

11 maj 2011

Djup integritet behöver inga argument

 "Du behöver inte tro på någonting bara för att du har hört eller läst om det.
Tro inte på någonting bara för att det talas och ryktas om av många.
Tro inte på någonting bara för att det finns skrivet i dina religiösa böcker.
Tror inte på någonting bara för att myndigheter, aukotoriteter eller dina lärare säger så. 
Tro inte på traditioner bara för att de har gått i arv i flera generationer.
Men efter observation och analys, när du märker att något stämmer med förnuftet och främjar det goda och nyttan för alla och envar, acceptera då detta och leva upp till det. "
~ Buddha
Vad är integritet? Vad innebär det att ha integriteten? Denna vecka har jag tänkt och känt, vridit och vänt, på innebörden av att ha integritet. Känslan jag har är att flow skapas i linje med det som vibrerar med integritet. När jag upplever motstånd, frustration osv så går jag i kamp med integriteten inombords. Jag har brottats med några val och beslut en tid. Nu har liksom sanningen töat fram i vårsolen. Det känns som att dra en lättnadens suck och allt faller på plats igen. Att leva nära hjärtats mening skulle jag kanske beskriva det själv. Mitt "problem" bestod i att ett gammalt resonemang liksom låg kvar och skvalpade i tankarna. Men att ta hänsyn till detta skapade bara känslomässig dissonans inombords. Jag blev själv hjälpt av orden ovan och de frågor som nämns längre ner i texten.

På svenska säger vi "ha integritet", men betydelsen är kanske mer något vi är. Om man slår upp ordet "integritet" står det helgjutenhet, att stå emot påtryckningar, dvs att behålla en personlig sfär. Ordet kommer från det latinska ordet "integer" som betyder "helhet". I engelska ordböcker vidgas begreppet integritet till att vara i helhet, totalitet, något ostört/oförändrat, att vara fullständig och odelad. Integriteten ligger i att vara det du är, och låta andra ha samma rätt. Integitet är också något moraliskt värdefullt, att agera i linje med din djupaste kärna, din sanning, inom varje område av ditt liv.

Vad är att leva i linje med vad som är sant/helt/det jag är?
Hm... tex. att tala om vad du vet är sant även om det skulle kunna orsaka konflikter. Be om vad du behöver och vill ha från andra. Agera i enlighet med dina personliga värderingar. Fatta beslut baserat på vad som är sant för dig, inte andras trosföreställningar. När du är i integritet med vem du är, flödar livet till synes utan ansträngning. Kanske är det också så att vara i integritet även är större än "jaget" dvs ett tillstånd då man är i linje med livet.

"Men vad är lycka utom den enkla harmoni mellan en människa och det liv hon lever?"
- Albert Camus

När du handlar på ett sätt som inte är i linje med din sanning så mår du ju inte bra. Du kan bli frustrerad eller upprörd. Du kanske tänker nedsättande om dig själv och "slår på dig själv" över de val du har gjort. Du fortsätter att skapa dina erfarenheter genom tankar, känslor, val och handlingar som du tar. Genom att vara medveten om dina tankar, märker du om de ligger i linje med den du är. Var uppmärksam och medveten om de ord som kommer efter dina meningar som börjar med "jag". Var medveten om vad du säger till dig själv och andra. Var uppmärksam på om dessa uttalanden är i eller inte i linje med den sanning du är. Tänk och agera i integritet med vem du är och se hur ditt liv kan förvandlas från en kamp till ett kreativt flöde.
Varje dag du gör en miljon val. Ska jag stanna i sängen ett par minuter eller gå upp? Börja eller fortsätta att arbeta på ditt projekt eller agera på en distraktion? Godis eller frukt? Marknadsför ditt arbete eller ge upp på grund av "ekonomin"? Plast eller papper? Ja eller Nej? Val kräver beslut. Ett tillstånd av obeslutsamhet är också ett beslut. Finns det ett beslut du är på väg att göra som kan stå i konflikt med din integritet? Hur vet man om ett beslut är i linje med min integritet?

Det är nog enkelt, egentligen. Fråga dig själv några frågor och du vet om det beslut som du har gjort är i integritet med vem du är eller inte:
Hur känner jag kring det beslut jag just gjort? Är jag mer lugn eller mer orolig än innan jag tog detta beslut? Är detta beslut baserat på glädje eller "bör" eller "borde"? Är detta beslut i linje med mitt högre syfte? Kan jag gå vidare eller ältar jag fortfarande om det var rätt?
Se till att dina ord och dina handlingar är kongruenta.

"Integritet är vad vi gör , vad vi säger och vad vi säger att vi gör. " - Don Galer
"Through pride we are ever deceiving ourselves. But deep down below the surface of the average conscience a still, small voice says to us, something is out of tune." - Carl Jung

29 april 2011

Mindfulness på arbetsplatsen

Mindfulness kan hjälpa till att minska arbetsplatsstressen.
Människor som utövar mindfulness i arbetet rapporterar en förbättrad förmåga att kommunicera tydligt och kan bättre hantera sina reaktioner i stressande situationer. De rapporterar också en bättre förmåga att hantera arbetsplatskonflikter, bättre lagarbet och förmåga att "tänka utanför boxen" och i vissa fall ökad kreativitet. 
Att använda mindfulness på arbetsplatsen är till stor nytta för både företag och deras anställda. Mindfulness kan hjälpa företag att erbjuda en högre standard för kunderna också genom att utrusta sin personal med kompetens hantera sina dagliga utmaningar. Mindfulness kan hjälpa personalen i samspelet med chefer och kollegor i svåra situationer. Några minuter av mindfulness tillsammans i början av ett möte leder vanligtvis till bättre fokusering, tydligare kommunikation och bättre beslutsfattande. Team som praktiserar mindfulness, även bara för ett par minuter om dagen rapporterar förbättrat lagarbete och relationer i gruppen.
Den mest vanliga är att  ledare och chefer upplever sig behöva tillämpa och öva närvaro och ökad uppmärksamhet. Moderna företagsledare behöver nu anpassa sig till en global miljö med snabba förändringar. För att bli mer anpassningsbar och flexibel i den här miljön, måste ledare vänja sig vid att byta perspektiv att se världen med öppet sinne för att finna sätt att lyssna, leda, kommunicera och prova nya idéer kanske i helt nya kulturer.
Även om förnyelse hos en människa inte kan komma på beställning, kan kvaliteten i närvaro och villigheten att växa både inombords och utåt ske genom att praktisera mindfulness. Att odla uppmärksamhet och medvetenhet genom mindfulnessmeditation erbjuder ett nytt sätt för ledare och deras anställda att leva alla aspekter av sitt liv med en större känsla av skicklighet, kommunikation, öppenhet och balans.

Det nationella institutet förarbetarskydd och hälsa i USA uppskattar att stressrelaterade sjukdomar kostar företag omkring 200 miljarder dollar perår i ökad frånvaro, lågproduktivitet och förlusten avtalanger. mellan 70-90 % av sjukhusbesöken är kopplade till arbetsrelaterad stress. Denna jobbstress kan direkt kopplastill brist i produktivtet och förlustav konkurrensfördelar. I Storbritannien har man liknande siffror. Under 2008/09 uppskattades att 415 000 arbetare i Storbritannien, trodde att de upplevde stress i arbetet på en nivå som gjorde dem sjuka. I en undersökning 2009 om psykosociala arbetsförhållanden (PWC) visades att cirka 16,7% av alla arbetande individer trodde att deras arbete var mycket eller extremt stressande. Årligen verkar arbetsrelaterade psykiska problem i Storbritannien ligga på cirka 5.126 nya fall per år. Beräkningar visar att för självrapporterad arbetsrelaterad stress eller ångest stod depression för uppskattningsvis 11.400 tusen förlorade arbetsdagar i Storbritannien under 2008/09. 
Ett ökande antal företag använder mindfulness för att hantera arbetsplatsrelaterad stress. Alltmer överbelastade och överbelastade medarbetare använder mindfulness för att förbättra sin livskvalitet. Mindfulness har vissa högprofilerade företag som anhängare, tex. Pacific Investment Management, Apple Computer, Yahoo, Google, McKinsey, Deutsche Bank, Hughes Aircraft, Procter & Gamble, och Starbucks.
AstraZeneca Pharmaceuticals i USA erbjuder kurser mindfulnessmeditation och finansierar numera forskning och stödprogram mindfulness
I jämförelse med kostnaden för en arbetstagares ev sjukskrivning, är mindfulnesskurser relativt billiga, och kan hjälpa anställdas motivation och kraft att klara utmaningarna.

Källa: Health and Safety Executive(HSE) UK

Relaterade länkar:
YouTube: How Mindfulness Improves Business & Career.mov
YouTube: Meet Author of The Mindful Leader, Michael Carroll

27 april 2011

Fem missförstånd kring mindfulness

Mindfulness(medveten närvaro) blir mer och mer populärt för varje dag, eftersom allt fler människor runt om i världen lockas till att lära sig ett medveten sätt att relatera till sina upplevelser, möjligheter och erfarenheter. Som alltid när vi vill  lära oss nya färdigheter är det bara naturligt att vi kliver in med våra föreställningar eller missuppfattningar, så kan även hända när det gäller mindfulnessmeditation, utan att vi är fullt medvetna om det.

Från min egen erfarenhet och av att arbeta med mindfulnessgrupper, har jag stött på de följande vanligaste missförstånden:

1. Mindfulness är avslappningsövningar som tar bort stress
Det kan komma som en överraskning för många att mindfulnessövningar inte primärt har syftet att ta bort stress från våra liv, eller skapa mer avslappning. Orden "Mindfulnessbaserad Stressreduktion" framkallar ofta en bild av en klass full av människor som utövar en avkopplingsövning eller guidad visualisering, som vanligen används för att bekämpa stress. Mindfulness "tar inte bort" stress, vi kan däremot lära oss att förhålla oss mer konstruktivt till det som orsakar stress och stressreaktioner. Vi kan lära oss nya sätt att möta situationer där stress uppstår. Mindfulness är heller inte synonymt med avkoppling. Dess huvudsakliga fokus är att lära sig att vara klar, vaken och närvarande med alla sinnestillstånd, oavsett om det upplevs spänt, upprört, avslappnat eller lugnt. Stressupplösning och avkoppling kommer som en biprodukt av en vanlig mindfulnessövning, men om vi koncentrerar oss på att få ett resultat=avslappnad samtidigt som man övar mindfulness, och använder förväntan och en målinriktade strategi kommer detta faktiskt att mer hindra oss att leva avslappnat i relation till nuet precis som det är.

2. Mindfulness innebär att ta bort tankar
Vi längtar efter mer sinnesfrid. Det är då mycket lockande att se mindfulness som en metod att driva bort alla (och framför allt obehaglig) tankar. Som människor är vi benägna att aktivt manipulera situationer med en önskan att få ett tillstånd av lycka och förnöjsamhet. På så sätt använder vi ofta ett förhållningssätt där vi skjuter bort oroande tankar eller obehagliga bilder, med en förhoppning om att detta kommer att ta bort smärtande orsakar.
I mindfulnessutövande, är förhållningssättet i stället fokuserat på att lära oss förmågan att märka tankarna utan att nödvändigtvis reagera eller interagera med dem, ej heller att sträva efter ett tomt sinne, där inga tankar är närvarande. Genom att se tankar när de uppstår och så småningom lösas upp, lär vi oss hur man hakar av sin uppmärksamhet och vår identifikation med dem. Detta skiljer sig från sträva efter att trycka bort tankar.

3. Mindfulness är något religiöst
Jon Kabat-Zinn som på 1970-talet utvecklade MBSR-programmet utifrån gamla yogiska och buddhistiska övningar arbetade mycket med att översätta dem till västerländska och icke-religiösa förhållanden. Dessa verktyg att arbeta med sinnet har dock hållits vid liv av en mångtusenårig oavbruten linje av meditationsutövare, passerat som levande erfarenhet och kunskap från lärare till elev. Jag själv känner en djup tacksamhet för alla de insatser och flit som dessa utövare har möjliggjort för oss andra att få tillgång till dessa kraftfulla metoder nu på 2000-talet. Att vara en mindfulnessutövare, kräver inte att bli knuten till någon religion, filosofi eller grupp. Mindfulnessmetoder (i alla fall de som utformats av Jon Kabat-Zinn) kan användas av alla människor, oavsett deras andliga eller religiösa bakgrund eller tro. I själva verket är mindfulness helt universiellt och finns i olika aspekter införlivat i alla kulturer.

4. Mindfulness är som gruppterapi
Mindfulness är en term som kan införlivas inom många olika områden i vårt samhälle, till exempel inom vård, utbildning, coaching, idrott eller psykoterapi. Det häpnadsväckande arbete många terapeuter och läkare gjort under de senaste 30 åren har åstadkommit med att föra in mindfulness i psykoterapi har lett till utvecklingen, av t.ex. mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Dialektisk beteendeterapi (DBT) och andra. Denna anslutning av mindfulness till psykoterapi är kanske en av anledningarna till varför vissa människor antar att mindfulnesskurser är som gruppterapi.
Det primära fokus för mindfulnesskurser (både MBSR och MBCT) är att lära sig mindfulnessfärdigheter i ett grupp-format där man kan utforska hindren och möjligheterna för sin egen meditationspraktik, få insikt i hur sinnet fungerar och dela erfarenheter av hur närvaroträning också påverkar andra människor i gruppen. Själva gruppen fungerar som kraftfullt supportsystem då deltagarna möter svårigheter i sitt utövande eller när de förlorar inspirationen. Det är annorlunda från en terapigrupp, där fokus är att utforska svåra teman tillsammans för att läka psykiska sår.

5. Mindfulness är ett "quick fix"
I tider av stress och påfrestning, tittar vi naturligt efter sätt (eller ett piller) att återfå balans och finna lättnad från smärta så fort som möjligt. Vi kan följa den "utslitna vägen" att bortse från en obehaglig känsla eller en tanke genom att ignorera, bekämpa eller tvångsmässigt idissla tankarna om det. Vi kan också titta efter en "teknik" för att hjälpa oss att bättre hantera den utmanande situation. I dessa svåra tider, kanske mindfulness kan verka som en trollstav, som utlovar en snabb och effektiv lindring av vår stress.
Vi vet via gedigen forskning att mindfulnessmeditation fungerar, men det är viktigt att närma sig detta med rätt attityd. Om vi till fullo vill kunna dra nytta av mindfulnessmeditation, är det bästa sättet är att anta ett långsiktigt perspektiv, snarare än vänta på omedelbara resultat.
Liksom att lära sig konsten att spela ett instrument, kommer vi att behöva tålamod, ansträngning, entusiasm och noggrannhet för att föra kroppen tillbaka till meditationskudden, leda uppmärksamheten tillbaka till nuet. Mindfulness är verkligen effektivt om vi praktiserar regelbundet över tid. Vi kan inte nog underskatta våra vanemönster av otålighet eller en målinriktad attityd som hindrar oss att bara kunna stanna upp och vara mitt i vår upplevelse nu, utan "investering", som är den sanna kärnan i mindfulness.

I upplevelsen av närvaro kommer med en frihet, friheten från att någon/något behöver fixas, eller ändras, eller att stunden behöver vara annorlunda än den är. Här, i detta medvetande kommer naturlig avslappning :)