En djupt accepterande kärleksfullhet

Helgen har bjudit på viktiga insikter. Ett möte med en kärleksfull vän fick mig att se hur jag klandrat mig själv djupt för vissa händelser bakåt i tiden. Sorg låg kvar i hjärtat och behövde få släppas fri. Jag orkade nu se med ett mer ömsint öga, på mina och andras brister och tillkortakommanden. Med denna beröring kom lättnad och värme. Vi vill ju alla leva med kärlek och frid i sinnet. Meditation gör oss mer medvetna och kan hjälpa oss att se oss själva med insikt och försoning.

När vi kommer på kant med oss själva och livet så undergräver vi vår sinnesfrid, vi utvecklar stress och spändhet genom att döma ut oss själva och andra. 

Vi kan egentligen inte göra några radikala förändringar av mönster i våra liv, förrän vi börjar vilja se oss själva, bakom idealbilden, exakt som vi/du är nu. Så snart som du gör det, flödar förändringen naturligt. Du behöver inte tvinga dig till något, anstränga dig eller följa någon auktoritets råd. Det sker automatiskt som en naturlig och självklar förändring.

Men att öppna för detta ursprungliga seende är en ganska mäktig uppgift för oss.
Du behöver se vem du är, och hur du är utan illusioner, förställning, dömande eller motstånd. Du behöver se din plats i samhället och hur du fungerar som social varelse. Du behöver se ditt arbete och åtaganden till dina medmänniskor, och framför allt, ditt ansvar gentemot dig själv som ett individ i samspel med andra individer. Och slutligen, att se allt detta klart som en enhet, en oreducerbar helhet av inbördes relationer. Det låter komplext, och du kan behöva ge dig tålamod, men det kan också uppstå i ett enda ögonblick. Mental övning med meditation är utan konkurrens det sätt som hjälper dig att uppnå denna sorts förståelse och fridfull lycka.

Meditationen är till för att rena och befria sinnet. Den rensar de tankeprocesser och psykiska  konflikttillstånd, som girighet, hat och avundsjuka, som håller dig förslavad. Meditationen för in ett tillstånd av klarhet, frid och medvetenheten, ett tillstånd av koncentration och insikt, som löser upp slöjor av förnekelse.

Meditationen kallas ofta ”den stora läraren”. Dem tranformerar långsamt och säkert, samt lovar möjligheten att utveckla mer flexibilitet, tolerans, och barmhärtighet. Du kommer att börja förlåta, försonas och glömma. Du känner djup kärlek till andra, därför att du förstår dem, därför att du har förstått sig dig själv. Du har sett djupt in och sett din självillusion och dina egna mäniskliga brister, sett din egen mänsklighet och lärt dig förlåta och älska. När du känner medkänsla med dig själv, är medkänsla för andra automatisk. Att ha uppnått en djup överenskommelse med ditt liv och därmed världen, med en djup och accepterande kärlek.

Nöjd med nuet? Våga bli besviken!

Vi kan bli stressade av att vi inte känner oss så lyckliga som vi tycker vi kunde vara. Vi kan stressas av att söka lyckan. Jag hör ofta mina klienter säga: "Jag är inte särskilt lycklig, fast jag borde vara det". Tufft läge, eftersom lyckan bor i nuet, den finner vi inte i framtiden. När framtiden kommer, är den ju också "nu". Vi investerar ofta i lyckan i våra framtidsdrömmar, och ser på nuet som ofullständigt, därav pyr missnöjet under ytan. Vi bygger på stress genom allt vi försöker göra,skaffa för att nå lyckan,att vara lyckad, känna oss nöjda osv Mindfulness (medveten närvaro) kan fungerar som stressupplösare kring detta dilemma om vi använder förhållningssättet klokt i nuet. Ja, just nu, att vara närvarande och uppmärksam när stressen kommer, när känslan uppstår. Varfördå, det känns ju bara jobbigt?

Jo, vi försöker ofta reducera stress genom att kontrollera eller fantisera om framtiden. Vi planerar hur livet ska bli för att vi ska vara glada och lyckliga. Men vad händer, vi upptäcker att det inte alltid blir som vi vill. Va! Och då börjar vi älta vad som gick fel, eller försöker kontrollera upp ännu mer. Stressnivåerna stiger, tankarna snurrar, känslorna trycker på, sömnen störs, kroppen strejkar, relationerna kärvar, vi blir ännu mer pressade. När känner vi oss då som mest stressade? Svaren skiftar: när jag inte hinner med, när min partner kommer för sent, när pengarna tagit slut, när jag inte lyckas med det jag vill, när det gör ont, när jag blir störd, när jag känner mig rädd, när jag kritiserar mig själv negativt, när värden inte har skottat mitt tak, när barnen är sjuka osv osv. Du kan säkert fylla på listan med många fler orsaker till stark stress. Under de här orsakerna ligger en gemensam nämnare. Vi blir stressade när det inte blir som vi vill att det ska vara. Du hade tänkt att det skulle bli på ett vis, men så hände något annat, och du blir missnöjd, ledsen, orolig eller arg.

Den största faktorn till onödigt mänskligt lidande är mänskligt missnöje. Vi utvecklar tom ångest för att livet inte helt går att förutsäga. Vi utvecklar ångest för att vi försöker, fast vi anar att det inte egentligen går. Ångest och smärta driver oss, precis som längtan efter glädje och lycka. Livet erbjuder mängder av tillfällen att bli missnöjd över. Vissa saker går att leva med, men vi klagar högljutt ändå. Som att någon tagit din tvättid tex. Ilska över något som inte går att ändra kostar massor av kraft. Att "gråta över spilld mjölk" bara förbrukar din energi. Men vadå, ska jag inte få reagera över orättvisa? Vem kan hindra detta säg, nädå vi kan sällan hindra reaktionen, men vi kan förhindra mer lidande och inte stressa upp oss mer än nödvändigt.

Under en retreat denna helg så kom en deltagare till mig med ett dilemma. "Jag kan inte landa i meditationen idag, har svårt att koppla av, blir så störd på en annan deltagare som andas så högt bredvid mig. Jag känner mig så besviken för jag kom ju hit för att få lite mer lugn och ro." Den här deltagaren är nu också en erfaren meditatör, och därför blir besvikelsen ännu större hos henne för att hon inte kan koppla bort omvärlden. Hon inser sen att hon har en idé om vad retreaten ska ge henne, som hon inte upplever att situationen stödjer. Därav kommer besvikelsen och ilskan mot den andra personen. Hon vill flytta sin plats, men jag föreslår att hon först provar en annan väg, dvs att inte avvisa sin egen verklighet och reaktionerna av besvikelse och ilska. Att tolerera reaktionen som kommer pga av livet inte blev som hon föreställt sig idag. När vi kan erkänna och ta emot det som faktiskt händer, möta det som är här, utan dömande då släpper vi kraven på att det behöver vara på ett särskilt sätt för att vi ska må bra. Paradoxalt kan vi då även behålla jämvikt och lugn trots att det stormar inombords och känns svårt runt om. Hon tog rådet och hennes upplevelse vände, att kunna bara sitta kvar och uppleva det livet kunde erbjuda utan att se på situationen som bra eller dålig. Mindfulness handlar väldigt mycket om detta, att inse vad som kastar mig ur sadeln och hur jag kan förhålla mig för att kunna sitta kvar.

Stress minskar när vi tar emot svårigheter med jämnmod. Stress ökar om vi kämpar emot livets innehåll. Vi blir besvikna om vi väntar oss champagne, när värden sen bjuder på kranvatten. Denna smärta har vi helt skapat själva pga av att vi tror blint på vår egen fantasi och inte räknar med att något annat kan inträffa. Förluster gör ont i de flesta av oss. Men vågar vi känna dem, så vågar vi också leva fullt ut och därmed även satsa på att det kan gå vägen, och vi kan då även kamma hem vinsterna.

Hur kan vi minska onödigt lidande och stress?
1) Stå ut med att verkligheten är som den är, att den inte alltid är som jag vill.
2) Ta inte allt så personligt.
3) Undersök vad nuet, den rådande situationen faktiskt har att erbjuda, eftersom det är den möjlighet du har att påverka ditt välbefinnande.
4) Lär dig mer om reaktionerna du får då livet kommer med överraskningar. Vågar du släppa lite på kontrollen?

Våga bli besviken och livet känns plötsligt fullt av nya möjligheter!