Fem missförstånd kring mindfulness

Mindfulness(medveten närvaro) blir mer och mer populärt för varje dag, eftersom allt fler människor runt om i världen lockas till att lära sig ett medveten sätt att relatera till sina upplevelser, möjligheter och erfarenheter. Som alltid när vi vill  lära oss nya färdigheter är det bara naturligt att vi kliver in med våra föreställningar eller missuppfattningar, så kan även hända när det gäller mindfulnessmeditation, utan att vi är fullt medvetna om det.

Från min egen erfarenhet och av att arbeta med mindfulnessgrupper, har jag stött på de följande vanligaste missförstånden:

1. Mindfulness är avslappningsövningar som tar bort stress

Det kan komma som en överraskning för många att mindfulnessövningar inte primärt har syftet att ta bort stress från våra liv, eller skapa mer avslappning. Orden "Mindfulnessbaserad Stressreduktion" framkallar ofta en bild av en klass full av människor som utövar en avkopplingsövning eller guidad visualisering, som vanligen används för att bekämpa stress. Mindfulness "tar inte bort" stress, vi kan däremot lära oss att förhålla oss mer konstruktivt till det som orsakar stress och stressreaktioner. Vi kan lära oss nya sätt att möta situationer där stress uppstår. Mindfulness är heller inte synonymt med avkoppling. Dess huvudsakliga fokus är att lära sig att vara klar, vaken och närvarande med alla sinnestillstånd, oavsett om det upplevs spänt, upprört, avslappnat eller lugnt. Stressupplösning och avkoppling kommer som en biprodukt av en vanlig mindfulnessövning, men om vi koncentrerar oss på att få ett resultat=avslappnad samtidigt som man övar mindfulness, och använder förväntan och en målinriktade strategi kommer detta faktiskt att mer hindra oss att leva avslappnat i relation till nuet precis som det är.

2. Mindfulness innebär att ta bort tankar

Vi längtar efter mer sinnesfrid. Det är då mycket lockande att se mindfulness som en metod att driva bort alla (och framför allt obehaglig) tankar. Som människor är vi benägna att aktivt manipulera situationer med en önskan att få ett tillstånd av lycka och förnöjsamhet. På så sätt använder vi ofta ett förhållningssätt där vi skjuter bort oroande tankar eller obehagliga bilder, med en förhoppning om att detta kommer att ta bort smärtande orsakar.

I mindfulnessutövande, är förhållningssättet i stället fokuserat på att lära oss förmågan att märka tankarna utan att nödvändigtvis reagera eller interagera med dem, ej heller att sträva efter ett tomt sinne, där inga tankar är närvarande. Genom att se tankar när de uppstår och så småningom lösas upp, lär vi oss hur man hakar av sin uppmärksamhet och vår identifikation med dem. Detta skiljer sig från sträva efter att trycka bort tankar.

3. Mindfulness är något religiöst

Jon Kabat-Zinn som på 1970-talet utvecklade MBSR-programmet utifrån gamla yogiska och buddhistiska övningar arbetade mycket med att översätta dem till västerländska och icke-religiösa förhållanden. Dessa verktyg att arbeta med sinnet har dock hållits vid liv av en mångtusenårig oavbruten linje av meditationsutövare, passerat som levande erfarenhet och kunskap från lärare till elev. Jag själv känner en djup tacksamhet för alla de insatser och flit som dessa utövare har möjliggjort för oss andra att få tillgång till dessa kraftfulla metoder nu på 2000-talet. Att vara en mindfulnessutövare, kräver inte att bli knuten till någon religion, filosofi eller grupp. Mindfulnessmetoder (i alla fall de som utformats av Jon Kabat-Zinn) kan användas av alla människor, oavsett deras andliga eller religiösa bakgrund eller tro. I själva verket är mindfulness helt universiellt och finns i olika aspekter införlivat i alla kulturer.

4. Mindfulness är som gruppterapi

Mindfulness är en term som kan införlivas inom många olika områden i vårt samhälle, till exempel inom vård, utbildning, coaching, idrott eller psykoterapi. Det häpnadsväckande arbete många terapeuter och läkare gjort under de senaste 30 åren har åstadkommit med att föra in mindfulness i psykoterapi har lett till utvecklingen, av t.ex. mindfulness-baserad kognitiv terapi (MBCT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Dialektisk beteendeterapi (DBT) och andra. Denna anslutning av mindfulness till psykoterapi är kanske en av anledningarna till varför vissa människor antar att mindfulnesskurser är som gruppterapi.

Det primära fokus för mindfulnesskurser (både MBSR och MBCT) är att lära sig mindfulnessfärdigheter i ett grupp-format där man kan utforska hindren och möjligheterna för sin egen meditationspraktik, få insikt i hur sinnet fungerar och dela erfarenheter av hur närvaroträning också påverkar andra människor i gruppen. Själva gruppen fungerar som kraftfullt supportsystem då deltagarna möter svårigheter i sitt utövande eller när de förlorar inspirationen. Det är annorlunda från en terapigrupp, där fokus är att utforska svåra teman tillsammans för att läka psykiska sår.

5. Mindfulness är ett "quick fix"

I tider av stress och påfrestning, tittar vi naturligt efter sätt (eller ett piller) att återfå balans och finna lättnad från smärta så fort som möjligt. Vi kan följa den "utslitna vägen" att bortse från en obehaglig känsla eller en tanke genom att ignorera, bekämpa eller tvångsmässigt idissla tankarna om det. Vi kan också titta efter en "teknik" för att hjälpa oss att bättre hantera den utmanande situation. I dessa svåra tider, kanske mindfulness kan verka som en trollstav, som utlovar en snabb och effektiv lindring av vår stress.

Vi vet via gedigen forskning att mindfulnessmeditation fungerar, men det är viktigt att närma sig detta med rätt attityd. Om vi till fullo vill kunna dra nytta av mindfulnessmeditation, är det bästa sättet är att anta ett långsiktigt perspektiv, snarare än vänta på omedelbara resultat.

Liksom att lära sig konsten att spela ett instrument, kommer vi att behöva tålamod, ansträngning, entusiasm och noggrannhet för att föra kroppen tillbaka till meditationskudden, leda uppmärksamheten tillbaka till nuet. Mindfulness är verkligen effektivt om vi praktiserar regelbundet över tid. Vi kan inte nog underskatta våra vanemönster av otålighet eller en målinriktad attityd som hindrar oss att bara kunna stanna upp och vara mitt i vår upplevelse nu, utan "investering", som är den sanna kärnan i mindfulness.

I upplevelsen av närvaro kommer med en frihet, friheten från att någon/något behöver fixas, eller ändras, eller att stunden behöver vara annorlunda än den är. Här, i detta medvetande kommer naturlig avslappning :)

Svenska Mindfulnessföreningen för MBSR/MBCT föddes igår!

NU HAR VI GJORT DET! Vi är en grupp entusiaster som varit med "från början" att erbjuda MBSR och MBCT . Nu har vi bildat den "Svenska mindfulnessföreningen förMBSR/MBCT".
Snart kommer hemsidan att fyllas på och vår verksamhet att presenteras.

Det är 8 år sedan jag gick min första handledarmodul i MBSR i USA och startade min första 8-veckorskurs. Senare samma sommar besökte min lärare Jon Kabat-Zinn från CFM (Center for Mindfulness in Medicine, Health Care and Society) Sverige. Han satte igång en mindfulness-feber utan måttstycke. Resultatet av detta gör att vi ser ordet mindfulness i alla sk wellness-sammanhang. Men även om många ger mindfulnesskurser, så bygger inte alla kurser och aktivieteter på CFMs undervisning och MBSR eller MBCT (även om det kan stå så i marknadsföringen). Mindfulnessföreningen vill bygga på kvalitet och samarbetar med CFM i USA, grundarna till MBCT, samt deras respektive europeiska kontakter. Våra medlemmar har alla gått en eller flera av lärarmodulerna på CFM i USA, flertalet har en lång meditationserfarenhet, och inte sällan anknytning till vård- och forskningsinstitutioner och undervisar enligt dessa program. MBSR och MBCT är de mindfulnessbaserade program som främst understöds av lång tids forskning och utvärdering.


Jag ser fram emot att berätta mer om detta längre fram!

Mindfulness - vad lovar begreppet?

Det har skett en otrolig ökning av intresset för mindfulness i Sverige de senaste åren. Om du inte hört det begreppet förut, så brukar de flesta förknippa ordet mindfulness med att ”vara här och nu” , kanske med närvaro, samt med olika terapier och kurser för att minska stressen i vardagen.  Det finns en man, Jon Kabat-Zinn, som skapat den kanske mest populära formen av mindfulnessutövande i modern tid. Han besökte för första gången Sverige 2004 och sedan dess har det exploderat, svämmat över, och regnat artiklar, annonser och information på internet och i media. För dig som är intresserad och sökande, kan det vara svårt att välja mellan olika bövker, kurser och program som det finns att välja mellan. Vad är det rätta vägvalet av väg för just dig och din situation?

Kanske ett av problemen för de flesta är att själva ordet "mindfulness" ändå är ganska nytt för oss och därför används det lite "slarvigt" för att beskriva väldigt många olika saker, som egentligen har ganska olika innehåll, syfte och betydelse. Min lärare Jon Kabat-Zinn, har citerats mycket men säger tex. "Mindfulness är inte en teknik, det är ett sätt att vara sann mot sig själv i nuet".  Vad betyder då detta för dig och mig? Vad är egentligen viktigt med att vara sann i nuet sett i ett vardagsperspektiv?

Mitt liv denna stund, är allas största fokus. Om jag för en stund lägger bort funderingar på vad som mest skulle intressera en sk. expert på människans beteende som kanske en psykolog, buddhistlärare, eller forskare: Varför är medveten närvaro viktig för mig själv, just nu? Vi har alla olika önskan. Detta blir uppenbart när många använder ordet mindfulness för att beskriva mindfulness i alla möjliga metoder som lovar så mycket.

Vad motiverar dig att vara uppmärksam, eller inte? Hur vet du när du är medveten, närvarande?

Ordet mindfulness är mångfacetterat i sin betydelse. Det är ett aktivt ord som kan översättas till att "komma ihåg att vara närvarande nu". Dvs. att rikta full uppmärksamhet, med avsikt, till det man upplever just nu. Till detta läggs ofta till nästa dimension: att också erkänna och acceptera det som upplevs just i stunden utan dömande. Men det finns sedan ännu en till dynamisk faktor, en dimension i begreppet mindfulness som man mer sällan ser någon nämna. Syftet inom de ursprungliga formerna av mindfulnessmeditation(inom bl.a buddhistisk meditation) har även en etisk beståndsdel, dvs att det inte bara handlar om att notera vad som är närvarande nu, utan att även finjustera sinnets kapacitet och medvetenhet om nuets dynamiska dimension som påverkar vår vardag, våra liv och relationer. 

Vi ser nu i modern tid mest ett möte mellan två synsätt. Kurser och sammanhang beskriver mindfulness först och främst som något vi behöver för att klara av vardagens utmaningar, för att få en lindring i stress och påfrestning på hälsan. De som praktiserar mindfulnessmeditation mer regelbundet, och inom buddhistiska kretsar, ser oftast på mindfulness och meditation som enbart en djupt inåtvänd aktivitet. Jag blundar, vänder mig till det inre livet och noterar det jag upplever i mitt sinne. MBSR(mindfulnessprogrammet skapat av Jon Kaba-Zinn) har syftet att överbrygga dessa två synsätt. Det ena ses som beroende av det andra. Men även här betonas inte alltid den etiska dimensionen, utan individen lämnas att själv upptäcka potentialen i utövandet.

Vad innebär det att vara medveten nu egentligen? Här börjar egentligen själva "mognadsprocessen" i vårt sinne. Denna medvetenhet innebär en vetskap och upplevelse av om vad som är närvarande, som inte behöver förändra något, som inte försvarar sig, som inte blundar för sanningen i situationen.  En medvetenhet utan girighet, utan motvilja, utan illusion. Detta en särskild typ av medvetenhet, som är lite mer precis och klar. Så det finns en finjustering vi behöver göra för att hitta den platsen i sinnet som är medveten om vad som sker, och som också innehåller etisk vägvisning. Mindfulness gör oss medvetna om vilka tolkningar vi gör och vilka handlingar som leder till olika resultat. Detta gör oss etiskt medvetna, och delaktiga på ett helt nytt sätt.

Alla är väl heller inte intresserade eller tillräckligt motiverade att ta reda på vad som finns och styr oss inombords. Det moderna livet ger oss heller inte mycket erkännande eller stöd för att vara i stillhet, att ta stunder med oss själva. Vi känner en nästan en plikt att ta del av och bearbeta yttre intryck. Tänk om vi skulle nära samma samvete gentemot oss själva. Det kan t.o.m uppfattas som asocialt och ansvarslöst att ge sitt inre för mycket tid. Men just i denna tid behöver vi denna balans, en motvikt av kvalitativ närvaro, då det vi kallar yttre livet kräver mer och mer av vår uppmärksamhet. Det paradoxala är, att om vi ger vårt medvetande ett värde, så leder mindfulness och meditation även till ökad medvetenhet om vad som kan verka extrovert. Den gräns som tyckts skiljt inre och yttre liv åt, suddas ut mer och mer. Vi blir med övning mer klarsynta och koncentrerade i samtal och kunskapsinhämtande, mer medvetna om det som sker mellan varandra och det som påverkar andra människor. Ger inte detta mindfulness även en tydlig etisk dimension för oss? Att utveckla medkänsla är starkt förknippat med och en nyckel till att utveckla mindfulness, och erkännandet av nuet, både mitt och ditt nu.

Mindfulness har potentialen att ge oss kraften att utveckla sinnet, våra förmågor till ökad intelligens och medkänsla. Förmågor som kan växa, med övningar som finjusterar vår upplevelse av nuet. Vi söker alla lindring från det vi känner som smärta och obehag i nuet, men mindfulness är inte bara smärtlindring, utan en väg som både avslöjar och avlägsnar hinder och frigör möjligheterna, via ökad medvetenhet. Kanske vi inte alltid tänker ett steg till, att mindfulness inte bara betyder ”att vara närvarande” det betyder även möjligheten ”fri från lidande”.

Kristina Lindgen © 2011-01-30